Vad är LSS?
LSS står för lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Lagen kom 1994 och ersatte då omsorgslagen. Det blev då en skillnad i hur man såg på insatserna till personer med funktionsnedsättning, där man tidigare pratat om att ”ge omsorg” till att nu utgå från att den funktionsnedsatte skulle ha rätt att välja hur hen ville leva sitt liv.
LSS innefattar följande tio insatser:
- Rådgivning och annat personligt stöd
- Personlig assistans
- Ledsagarservice
- Kontaktperson
- Avlösarservice i hemmet
- Korttidsvistelse utanför det egna hemmet,
- Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år
- Boende i familjehem eller bostad med särskild service
- Bostad med särskild service för vuxna eller annan särskild
anpassad bostad - Daglig verksamhet
Läs mer och se lagtexten i sin helhet på Riksdagens hemsida; Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Vad är skillnaden mellan LSS och SoL?
En person med funktionsnedsättning som behöver hjälp från samhället kan ansöka om insatser via SoL (Socialtjänstlagen) och/eller LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).
SoL är för alla, LSS för personkrets
SoL är till för alla medan LSS är till för vissa personer med funktionsnedsättning. Det innebär att alla, gamla, sjuka, familjer, arbetslösa eller vem som helst i behov av hjälp kan ansöka om insatser via SoL. Det är dock endast vissa personkretsar som ger rätt till LSS-insatser. (Se 4 kap. 1 § första stycket SoL och 1 § LSS.)
LSS är en rättighetslag och SoL är en ramlag
SoL reglerar inte vad en person har för rättigheter utan föreskriver vilka skyldigheter kommunerna har. Lagen reglerar all social verksamhet i kommunerna såsom stöd till barn och unga, äldre, missbrukare och människor med funktionsnedsättning. Det finns ett undantag i SoL som handlar om rätten till ekonomiskt bistånd.
LSS som rättighetslag kännetecknas av att personer inom personkretsarna har rätt att få insatser angivna i lagen under förutsättning att ett behov föreligger (se LSS 7 §).
Exempelvis kan skillnaden vad gäller insatsen kontaktperson se olika ut beroende på lag. Om en ungdom ansöker om insatsen med stöd av SoL eftersom hen har behov av kontaktperson för att få hjälp att bryta sitt beteende kanske hen inte beviljas det enligt SoL, kommunen kanske anser att en annan insats tillgodoser behovet och beviljar en annan insats istället. Medan en person som tillhör personkretsarna inom LSS så har hen rätt till insatsen kontaktperson som hen har behov av det. Alla kommuner i Sverige har skyldighet att erbjuda de 10 insatser angivna i LSS. Personer tillhörande LSS personkretsarna vet därmed exakt vad det finns att få och kommunernas självbestämmanderätt minskas.
Goda kontra skäliga levnadsförhållanden
Ytterligare skillnad är att insatserna enligt LSS ska tillförsäkra en person goda levnadsvillkor till skillnad mot SoL insatser som erhåller skäliga levnadsförhållanden
Se 7 § andra stycket LSS och 4 kap. 1 § fjärde stycket SoL. Det innebär i praktiken att insatser enligt LSS ska vara av den kvalitén att personen får bättre levnadsvillkor, medan en person som beviljats stöd enligt SoL så ska insatserna endast erbjuda skäliga levnadsförhållanden.
Exempelvis kan skillnaderna synas i jämförelse mellan personlig assistans och hemtjänst. I hemtjänst så beviljas en person minimum med tid för städ och tvätt, bara precis så att en person klarar sig. Medan inom personlig assistans styrs omfattningen av personens behov, det kan vara en person som alltid varit noga att ha rent och fint runt sig och brukar lägga någon timme på städ varje vecka och kan då också beviljas det.
En skillnad i bedömning kring om behovet kan tillgodoses på annat sätt
En till skillnad är att en person endast beviljas SoL insatser om ens behov inte kan tillgodoses på annat sätt medan insatserna enligt LSS beviljas så länge inte behoven redan är tillgodosedda.
Det innebär att en person som ansöker om kontaktperson enligt SoL, som har ett nätverk av familj, kollegor, vänner eller släkt kan bedömas få sina behov tillgodosedda av dessa oavsett om personen själv vill ha hjälp av dessa och nekas då insatsen. Ansöker en person från personkrets om kontaktperson enligt LSS, görs en bedömning om behovet tillgodoses i dagsläget exempelvis genom frågan om personen vill och anser att ens nätverk tillgodoser behoven som finns. Svarar personen nej så kan hen beviljas insatsen oavsett redan befintligt nätverk.
LSS och personlig assistans
Det är endast via LSS som just insatsen personlig assistans kan beviljas.
De personer som tillhör personkrets enligt LSS och beviljats personlig assistans får ett beslut om vad personen beviljats för stöd för och hur lång tid respektive insatsen beräknas ta. Därefter får den assistansberättigade och ansvarig områdeschef tillsammans ta fram hur insatserna ska utföras, när på dygnet osv och det skrivs ner i en genomförandeplan som alla assistenter hos den assistansberättigade ska följa. Beroende på den assistansberättigades möjlighet till självbestämmande så utformas genomförandeplanen på den detaljnivå som är lämplig efter den assistansberättigades behov och önskemål.
I genomförandet av alla insatser som rör den assistansberättigade ska hen vara delaktig utifrån sin förmåga. Det innebär i korthet att assistenterna ska vara den assistansberättigades förlängda arm, så att den assistansberättigade kan leva sitt liv precis som hen hade gjort oavsett sitt funktionshinder. Exempelvis kan det handla om att assistenterna gör alla momenten vid exempelvis bakning och att den assistansberättigade sitter i samma rum och tittar på och får känna lukten eller så kan det vara så att den assistansberättigade gör det mesta på egen hand men behöver handräckning och stöd i att utföra momenten. Hur alla insatser utförs beror därmed på den assistansberättigades behov och hur hen vill ha det.
Vem bär vilket ansvar?
Vilket ansvar har vi som assistansbolag när det gäller LSS?
Som assistansbolag utför Carelli Assistans AB de assistansberättigades beviljade assistans så som hen önskar ha det. Vi har ett stort ansvar både för den assistansberättigades assistans men också som arbetsgivare för de personliga assistenterna.
Gällande assistansen så handlar mycket om vårt ansvar att säkerställa att assistansen håller en god kvalité, att det finns kompetent personal på plats, att assistansen som utförs följer det beslut som den assistansberättigade har.
Gällande vårt ansvar som arbetsgivare så har vi precis som alla arbetsgivare att förhålla oss till gällande lagar och riktlinjer där en stor del handlar om det systematiska arbetsmiljöarbetet men också om att tillhandahålla utbildning och fortbildning för alla medarbetare.
Vilket ansvar har kommunen?
Kommunen har en skyldighet att tillhandahålla de tio insatserna som är uppgivna i LSS. Just gällande personlig assistans så är det den assistansberättigade som själva beslutar om de önskar driva sin egen assistans, att överlåta det till kommunen där de bor eller anlita en extern assistansutförare. Om den assistansberättigade väljer att låta kommunen erhålla assistansen så ska kommunen ordna detta.
Kommunen kan i sin tur kan överlåta utförandet av den Personliga assistansen på extern utförare. Carelli Assistans är via avtal utförare åt flera kommuner i Sverige. Och i de fall en person i dessa kommuner väljer kommunen som utförare så är det Carelli som ansvarar för insatsen. I dessa fall har kommunen en skyldighet att kontinuerligt följa upp hur insatsen utförs men det är Carelli som har ansvar för alla delarna inom assistansen samt arbetsgivaransvaret.